Sportlov i norrbotten

Hej! Vi har lagt till några videos till den här artikeln...

Originalvideon är ca 20 minuter, men eftersom YouTube bara tillåter 10 minuter som maxlängd har vi fått dela upp den i två delar. Båda delarna innehåller en hel del action och varje del kan ses fristående även om de hänger ihop. Del 1 avslutas med ett scoterrace och del 2 innehåller en spännande sammanfattning av veckan, som vår yngste son (Gabriel 4 år) håller ett föredrag kring, så luta er tillbaka och njut... ; )

Watch the movie: NorthWinter2008 - Part 1

Watch the movie: NorthWinter2008 - Part 2

Den 23 februari drog vi iväg till vinterlandet norrbotten, närmre bestämt rekreationsparadiset Älvsbyn. Det skulle bli en actionfylld resa, som började redan hemma på Sidenvägen. Sista anslutningen för att hinna med norrlandståget var planerad, men väl framme vid busshållplatsen Torrnålsvägen upptäckte vi att ingen av oss hade biljetter för bussresan ner till Kungsängens station.
    (I Stockholm säljer busschaufförerna inte längre biljetter, utan dessa måste införskaffas i förväg vid bestämda inköpsställen. Åsa trodde att Bengt hade sådana och Bengt trodde att Åsa hade kvar av sina, men ingen av dem hade kvar några stämplar.)
    För att göra en lång historia kort kom vi i alla fall med en av våra vänners hjälp, Peter, ner till anslutningen i Kungsängen och natttåget som väntade på oss vid Stockholm central. Väl framme i Stockholm hade vi 10 minuter på oss för att ta oss till plattformen med nattåget, så vi hade all den tid vi behövde ; ), men på väg upp för trapporna till den anslutande plattformen bleknar Bengts ansikte och ögonbrynen trycks ihop krampaktigt. Han vänder sig om mot Åsa, som är alldeles bakom honom och frågar: "fick du med dig biljetterna till Älvsbyn?"...

Åsa tyckte helt riktigt att detta var Bengts uppgift att hålla reda på och Bengt höll med, men biljetterna låg trots detta hemma på köksbordet och konduktören vi stötte på när vi tagit oss de sista tre trappstegen upp på plattformen såg lika olycklig ut hon - då vi inte hade några uppgifter om vilken sovvagn eller kupé vi hade. Vi bad (till Gud). På något mirakulöst sätt kom bokningsnumret tillrätta och vi fick den stora förmånen att åka med tåget i alla fall - utan biljetter.
    Mr Bean – släng dig i väggen…

Väl framme i Älvsbyn blev vi inackorderade hos Bengts moster Elaine och gjorde dagliga utflykter mellan snöpulsningen tillsammans med kusinen Stefan.

Första dagen blev det en resa till storstan Luleå och Magnus respektive Erika. (Magnus är också kusin för er som inte känner släktträdet Dahlberg). Där blev vi välförsedda med all sköns goda läckerheter, som i allo skulle räcka till för att hålla oss mätta under hela norrlandsvistelsen. Vi skulle emellertid bli välförsedda varje dag, så veckan kan bara uttryckas på ett sätt - inget saknades för att vi skulle trivas, varken god mat, fantastisk samvaro eller i något avseende brist på sysselsättning. Under två dagar ägnade vi oss åt skoterrace. Vidare under veckan Unospelande m m. Kvällarna var fyllda av action och vi hade två fantastiska dagar i Ryggberg, en stuga mitt inne i skogen, där Bengts mormor och hennes syskon växte upp då de var barn. Numera är det en mötesplats för hela Hansons/Anderssons släkt.

Stefan tog sedan med oss till ett par av sina vänner, Magnus och Lotta med barn och tillhörande skidbacke från deras balkong. Jo, du läste rätt! Direkt i anslutning till deras balkong fanns den ultimata pulkabacken för barn i alla åldrar (0-100). Tack Magnus och Lotta för er stora gästfrihet!

Av en händelse kom en dotter till en av Bengts ytterligare kusiner på besök, Christina, som alltså är tremening till Jonathan, Salomon och Gabriel. För er som inte känner till det, så har Bengt ett oräkneligt antal kusiner på sin pappas sida - de flesta vilka han aldrig har träffat, men gärna skulle vilja träffa. Det var första gången Bengt och Christina träffades. Hennes pappa (Bengts kusin) har fortsatt aldrig träffats, men fick i alla fall talas vid över telefon denna kväll. Det är ju en god start och kanske det ges tillfälle att även träffas någon gång framöver.

Innan hemresan fick vi tillfälle att även besöka Claes Ohlsson i Luleå - Sveriges mest sorterade Claes Ohlsson butik, tillika arbetsplats för kusinen Magnus. Trist nog gick veckan alldeles för fort, men hemresan skulle bjuda på ännu mer spänning. En resa som börjar med fart måste sluta med fart!

På morgonen när restaurangvagnen öppnade gick Bengt och köpte en kopp morgonkaffe. Någonstanns mellan Gävle och Stockholm, ropas det ut i tågets högtalare att en plånbok blivit upphittad och återfås mot beskrivning. När Bengt börjar söka efter sin upptäcker han att den är borta. Vilken tur att de hittat den... trodde vi, men när vi kommer dit visar det sig vara någon annans plånbok. Det verkar som att en kvalificerad ficktjuvsliga har rest med samma tåg. Bengts plånbok gick inte att finna. Genom diverse samtal hann Bengt i alla fall spärra alla kort innan någon hade kunnat använda dem. Och när vi kom hem visade det sig att ficktjuvsligan hade varit vänliga nog att återlämna plånboken, väl dold i ett sidofack djupt nersjunken i en av våra väskor ; ) - Mr Bean - släng dig i väggen - Bengt has arrived!